Israel kan delas upp i fyra geografiska regioner; tre parallella remsor som går från norr till söder och en stor, torr zon i den södra halvan.
Kusten sträcker sig till Medelhavet och består av en sandig kust, med sträckor med bördiga jordar upp till 40 km inåt landet. I norr, vidsträckta sandiga stränder vilka ibland bryts av ojämna krit- och sandstensklippor. Kustremsan är hem för mer än hälften av Israels 5.9 miljoner innevånare och inkluderar de större städerna, djupvattenshamnar, de flesta av landets industrier och en stor del av jordbruket och turistorterna.

Flera bergsryggar går längsmed landet. I nordost, de basaltiska Golanhöjderna, formade genom vulkanisk eruption för länge sedan, står som branta klippor över Hulandalen. Bergen i Galiléen, består mestadels av kalk och dolomit, och stiger till mellan 500 – 1200 m över havsytan. Små återkommande vattendrag och tillräckligt med regn bevarar området grönt året runt. Befolkningen i Galiléen och Golan, 17 % av befolkningen sysselsätter sig med jordbruk, turism, företag och lättare industrier.

Jezreeldalen, som skiljer Galiléens berg från Samarias, är Israels rikaste jordbruksområde, odlat av många kooperativa samhällen (kibbutzer och moshaver). Samariens och Judéens vågformade berg visar en mosaik av steniga bergstoppar och bördiga dalar, med gamla, silvergröna olivträdsplanteringar. Terrasserna utmed bergssidorna, som utvecklats av jordbrukare i antiken, sammanfaller med det naturliga landskapet. Befolkningen bor i huvudsak i små städer och stora byar.
 
Negev består av ungefär hälften av Israels yta och bebos av bara 8% av befolkningen av vilka de flesta bor i den norra delen och försörjs av jordbruk och industri. Längre söderut, blir Negev en torr zon med låga sandstensklippor och slätter, med en mängd av dalar och wadis där regnet ofta ger ymniga floder. Längre söderut blir naturen mer spretig, med kratrar och klippiga platåer där klimatet är torrare och bergen är högre. Tre eroderande kratrar, den största som är 8 km bred och 35 km lång sträcker sig djupt in i jordens yta med många färger och olika stenarter. På Negevs spets, nära Eilat ligger Röda Havet, med spetsiga bergstoppar av grå och röd granit och torra klyftor branta klippor med färggranna lager av sandsten som glimrar i solen.

Jordandalen och Arava går längs med landet i öster och är en del av den syrisk-afrikanska sprickan som delade jordens yta miljoner år sedan. Dess norra delar är mycket bördiga medan den södra delen är halvtorr. Jordbruk, fiske, lättare industrier och turism är områdets huvudsakliga inkomster. Jordanfloden som rinner från norr till söder genom sprickan höjer sig över 4700 m under sin 300 km långa sträcka. Med flöden från Hermonberget rinner den genom bördiga Hulandalen till Galileiska sjön och fortsätter genom Jordandalen innan den slutar i Döda Havet. Medan den stiger under vinterns regniga säsong, är floden vanligtvis ganska smal och grund.
Galileiska sjön går mellan Galileiska bergen och Golanhöjden 212 m över vattennivån och är 8 km bred och 21 km lång. Det är Israels största sjö och är landets huvudsakliga vattenkälla. Utmed sjöns kuster finns några viktiga historiska och religiösa platser liksom jordbrukssamhällen och turistplatser.
Arava, Israels savannregion börjar söder om Döda Havet och sträcker sig till Eilatviken, Israels utlopp i Röda Havet. Tack vare att man har anammat modern jordbruksteknik i förhållande till klimatet där det inte regnar mer än 25 mm och sommartemperaturen kan komma upp till 40o har gjort det möjligt att skörda frukt och grönsaker, det mesta på export. Den subtropiska Eilatviken med dess blåa vatten, korallrev och unika marina liv ligger på den södra spetsen av Arava.

Döda Havet, den lägsta punkten på jorden med ungeför 400m under vattennivån ligger längst ner i söder i Jordandalen. Dess vatten med den högsta salthalten och tätheten i världen är rik på kaliumkarbonat, magnesium och brom liksom det finns i bords- och industrisalter. Döda Havets naturliga tillbakagång har ökat under senare år tack vare en hög grad av avdunstning (1.6 m/år) och storskaliga avledande projekt som Israel och Jordanien behöver för sina vattenbehov vilket orsakar en 75% minskning av det inkommande flödet. Därför har Döda Havet sjunkit med 10.6 m sedan 1960. Ett projekt för att förbinda Döda Havet med Medelhavet genom kanaler och pipelinesystem och som kan hjälpa till att få Döda Havet att återfå sina naturliga dimensioner är under beaktande.

 Israels klimat varierar från tropiska temperaturer med mycket sol. Två distinkta säsonger dominerar, en regnig vinterperiod från november till maj och en torr sommarsäsong som sträcker sig över sex månader. Det regnar relativt mycket i norr och i mitten av landet med mycket mindre i norra Negev och nästan inte alls i den södra delen. Regionala villkor varierar mycket med fuktiga somrar och milda vintrar på kusten; torra somrar och lagom kalla vintrar i bergstrakterna, varma torra somrar och behagliga vintrar i Jordandalen; och demi-ökenvillkor året runt i Negev. Extreme vädervillkor förekommer ibland med snö på höga höjder till mycket heta torra vindar som gör att temperaturen stiger på våren och hösten.

Eftersom landet ligger på gränsen till en ökensträcka, har Israel alltid lidit av vattenbrist. Arkeologiska fynd i Negev och i andra delar av landet har visat att befolkningen för tusentals år sedan också bekymrade sig för sitt vattenbehov och som man också kan se av olika system, både för att samla in och förvara regnvatten och för att föra det från en plats till en annan. Den totala årliga förnyandet av vattenkällor uppgår till 1.7 miljarder cm av vilka cirka 75 % används för bevattning och resten till städer och industriella ändamål. Landets vattenkällor består av Jordanfloden, Galileiska sjön och ett litet antal små floder. Naturliga källor och underjordiska vattendrag tappas i kontrollerade mängder för att förhindra uttömning och avsaltning används också. Eftersom man har utnyttjat alla färskvattenkällor har man utvecklat vägar för att kunna använda vattenkällorna genom återanvändning av avfallsvatten, molninsamling och avsaltning av bräckt vatten.

För att överbrygga regionala skillnader av vattentillgången förbinds det mesta av Israels färskvattenkällor i ett gemensamt nätverk. Den centrala delen, The National Water Carrier färdigställdes 1964, och förser vatten från den norra och centrala delen till den halvtorra södra genom ett nätverk av enorma rör, akvedukter, öppna kanaler, reservoarer, tunnlar, dammar och pumpstationer.

Israels plantor och djurliv är rikt och mångsidigt delvis p.g.a landets geografiska läge på gränsen till tre kontinenter. Över 2 800 sorters plantor har registrerats, från alpina arter på de norra bergssluttningarna till sahariska arter i Arava i söder. Israel är den längst norra gränsen för plantor såsom papyrusrör och den längst södra gränsen för andra såsom den klart röda korallpionen.

Naturliga skogar bestående av kalliproniska ekar täcker delar av Galiléen, Karmelberget och andra bergsområden. På våren blommar klipprosen och törnginst i rosa, vitt och gult. Kaprifolen kryper över buskarna och stora träd ger skugga utmed Galiléens färskvattenström. På platåerna i Negev, finns stora atlantiska pistageträd utmed de torra dalarna och dadelpalmer växer där det finns tillräckligt med källvatten.
Många odlade blommor såsom, iris, liljor, tulpaner och hyacinter har släktingar bland de vilda blommorna i Israel. Precis efter de första regnen i oktober – november, är landet täckt av en  grön matta som består till sommarens torra säsong. Rosa och vita cyklamen och röda, vita och lila anemoner blommar från december till mars, med blåa lupiner och gula ringblommor som blommar lite senare. Många inhemska blommor såsom krokus och scilla är geofyter som lagrar näring i löken eller rotknölen och blommar till slutet av sommaren. 135 olika sorters fjärilar svävar över fälten i underbara färger och mönster.
Över 380 olika fågelarter kan ses i Israel, en del såsom den vanliga näktergalen bor i landet, andra såsom sothöns och starar spenderar vintern festande på mat som Israels fiskdammar och jordbruk ger. Hundratusentals fåglar flyttar två gånger per år utmed landets längd och ger ett ypperligt tillfälle för ornitologer. Honungsvråkar, pelikaner och andra stora och mindre flyttfåglar fyller skyarna i mars och oktober. Flera rovfåglar såsom örnar, falkar och hökar och små sångfåglar såsom trastar och kungsfåglar häckar i Israel.
Smäckra gaseller hittar vi i bergen; rävar, djungelkatter och andra däggdjur lever i skogsområdena; nubiska ibexen med sina majestätiska horn hoppar över ökenklipporna; och kameleonter, ormar och agamödlor finns bland de 80 reptiler som är inhemska.

Publicerat med tillstånd av Israels ambassad, Stockholm.
www.israelsambassad.se